Golvläggning och uppspikning av väggar

Det är en tidig morgon i november 2008. Regnet hänger i luften och det är råkallt ute. Lokalerna som så småningom skall komma att inrymma Gamlemark Radio är tömda på gammalt järnskrot, utrangerade kontorsmöbler och diverse byggnadsmaterial. Renoveringen kan börja.  

Pågjutning och avjämning av golv samt isolering av den befintliga stommen

Arbetet fortskrider etappvis och det nygjutna golvet på 40 kvadratmeter hamnade i våg inom några millimeter när - allt enligt det nyinförskaffade laseravvägnings- instrumentet som numera ersatt det gamla hederliga vattenpasset av hårt ädelträ.

Uppregling och justering av innerväggar

Det var en del pyssel med att regla upp och få väggarna raka men till slut blev det bra. 

I gamla tiders hus byggde man ofta väggar av flera lager brädor, ett innerlager med vertikala  och ett ytterlager med snedställda. Samma konstruktion på båda sidor. Starka och stabila konstruktioner blev det men i kraftigaste laget för ett hobbyprojekt som detta.

Gipsning av snickarverkstadsdelen. Uppspikning av glespanel i taket

Till väggarna valdes vanliga 13 mm gipsskivor. Billigt, snabbt och lättarbetat. Undertaket utfördes med glespanel klädd med Masonite (3.2 mm hård board). 

Vävsidan svabbades dessförinnan över med kvast och vatten. Alla Masonite-skivorna fick ligga plant på golvet, täckta med byggplast några dagar, för att svälla till sig ordentligt enligt metodbeskrivningen i ByggAMA.

De något lealösa skivorna spikades upp och när de torkat och krympt igen så blev taket fullständigt slätt och jämt.

Fuktspärr 

Som fuktspärr till golvet valdes GGM Fondaline. En standardrulle är 2 m bred och innehåller 20 m matta. Den passade perfekt, 2 x 10 m med en längsgående skarv mitt i rummet och lagom uppvik längs kanterna.

Golvläggning i radiorum och verkstad

Som golvbrädor i ett utrymme som detta fungerar 22 x 120 mm råspont, för några kronor löpmetern, alldeles utmärkt. Allt skitvirke med genomgående lös knast, sprickor och vankant sorterades bort redan på brädgården.

De noga utvalda brädorna staplades sedan på ströläkt för torkning inomhus under c:a tre veckor. En luftavfuktare ställdes in i rummet och rumstemperaturen ökades efterhand.

Luftning av golvet längs golvlisterna

För att undvika framtida fuktproblem lämnades några millimeter luftspalt mellan vägg och golvlist. Golvbrädorna vilar på läkt med cc 400 mm som ger ett mjukt och behagligt golv att gå på.

Väggbeklädnad med pärlspont och målning av väggar och golv

Målning av pärlspont för radiorum med ljus Köpenhamnsgrön linoljefärg

Målningsarbetet har just påbörjats och de första 80 panelbrädorna har fått en första strykning med grön linoljefärg.

En del Köpenhamnsgrön och en del vit Titan-Zink plus 15% Balsamterpentin och en liten portion sickativ till första strykningen. Omröres länge och väl tills de vita strimmorna försvinner.

Golvet behandlades med en egentillverkad lasyr baserad på oxidbrunt färgpigment och kokt linolja

En liten burk färgpigment innehöll 0.6 kg och kostade en hundring hos den lokala färghandlaren. En skopa, d v s 50 gram, revs till en pastaliknande konsistens och blandades sedan ut med två liter kokt linolja. Precis som den köpenhamnsgröna väggfärgen så verkade nivån i burken stå stilla.

De knappt 40 m2 golvyta drog en dryg liter olja så billigare färg per kvadratmeter än denna får man nog leta länge efter. Överskottet som trät inte sög upp torkades av efter någon timma.

Spegeldörr, dörrfoder, tak- och golvlister

Rätt sorts dörr skall det vara

Åbon Sture i Asmundtorp hade en gammal spegeldörr liggande på vinden. Dörren är från 30-talet och i "utmärkt gott skick".

Den ursprungliga låskistan fanns bevarad.  Dörrtrycken, rosetter och nyckelskyltar saknades men sådana går säkert att finna. En passande nyckel behövs också.

Renovering av dörren

Ena sidan av dörrbladet var klädd med vitmålad Masonite. Det var ett vanligt knep på 50-talet för att dölja dörrspeglarna och få helt släta dörrar.

En stunds handarbete med färgskrapa och sickelstål behövs innan det blir dags att lägga på några tunna lager linoljefärg. 

Det är detaljerna som gör det

Gångjärnen av den gamla typen med konisk topp.

Efter drygt två timmars slit på varje sida plus någon enstaka timma för spackling av spikhål och andra defekter så är nu dörren klar att målas. Först Schellack på kvistarna och sedan en mörk nyans av köpenhamnsgrön.

Förutom renovering av själva dörrbladet så återstår att snickra ihop en passande dörrkarm. Enklast blir att bygga ihop den av hyvlat standardvirke, d v s en lagom bräda med pålimmade anhåll.

Uppsättning av karm och dörrfoder

Viss slutspackling och bättringsmålning återstår. Sen kan dörren till radiorummet stängas till ett tag och arbetet koncentreras på att få snickarverkstaden klar. När alla maskiner och verktyg kommit på plats i den delen av huset så blir det betydligt lättare att jobba vidare.

Många löpmeter list att måla

Hålkälslisten runt väggarna och foglisterna över skivskarvarna i taket liksom golvlister och dörrfoder är alla målade med vit linoljefärg. Förhoppningsvis gulnar färgen en aning efterhand och ger den där rätta känslan av gammalt.

Väggfast utställningsbord

Montering av radiobordet

Januari 2009. Inredningsjobbet har börjat. Ena långsidan förses med ett "utställningsbord" för apparater såsom SET 19, SET 38, BC611, BC624 & 625, BC312, BC348 och R1155. Kanske blir det plats över för en liten serviceplats med några tidstypiska mätinstrument och handverktyg.

Enkel och stabil konstruktion

Bordet består av en regelstomme som förankrats i väggarna på tre sidor och försetts med sex stödben. Som underlag för bordsskivan valdes en 11 mm OSB-skiva. På denna limmades Masonite som impregnerades med några strykningar kokt linolja. Enklaste möjliga konstruktion men stark och stabil - vilket är ett måste när de tunga radioapparaterna kommer på plats.

Tillverkning av benställning till transportabel utgåva av Wireless Set No 19

Designen är hämtad från en nästan kolsvart bild på en interiör från andra världskriget där SET 19 användes som huvudstation i en militär installation. Med lite kreativt tankearbete gick det att lista ut ungefär hur benställningen möjligtvis kunde ha sett ut.

Som ben valdes 45 x 45 mm hyvlad väggregel. Ingen lyx här inte och de inbyggda småskravankerna, såsom märgsprickor, vankanter och lösa kvistar gör varje träbit unik och hjälper till att ge en "old look" när ställningen målats och kommit på plats.

Målning med linoljefärg i mörk Köpenhamnsgrön

Benställningen är klar. Bara målningen återstår. Efter några timmars research på Internet i ämnet "militära färger" insåg jag att antalet gröna och grå kulörer var tämligen många och olika i olika länder, olika för olika vapenslag och tidsepoker. Ja vad gör man då - målar benen med mörk köpenhamnsgrön linoljefärg så klart och hoppas att det blir bra.

Klart att lyfta upp radiostationen på benställningen

Två väggbeslag skall monteras på bakbenen som tippskydd, ty får man ett tungt åbäke som en transportabel SET 19 över sig när man telegraferar sina långa morseramsor så blir man troligen platt som en pannkaka. Ont lär det göra i alla fall.

Belysning och ventilation

Elinstallation på knopp

Knoppledning började användas i slutet av 1800-talet och förekom här i Sverige så sent som på 1960-talet. Knoppledningen bestod av två ihoptvinnade glansgarnsledningar även kallat HVG. (Hopkablad ledning med mångtrådiga ledare, Vulkaniserad gummiisolering, Glansgarnsomflätning.)

Allmänbelysning utfördes med 24 V glödlampa som matas från en transformator. All övrig elinstallation såsom jordade vägguttag blir med modern elmateriel och utförs enligt gällande föreskrifter.

Ventilation

Klaffventil försedd med spärr, metallkedja och dragknopp.

Våren 2009 - Liten invigning av radiorummet

Möblerna bärs in

Ett litet men väl inslitet arbetsbord passar utmärkt för mottagaren Collins 75A-2. 

De första radioapparaterna ansluts till 230 VAC och antennerna

Wireless Set No 19 tillverkad 1944 uppställd på sin benställning.

Installationen av den övriga radioutrustningen kan börja